Det går att må bra efter en utmattning

Nu har vi haft över ett år av pandemi, och i min familj har viruset hälsat på vid flera tillfällen.

Eftersom jag vet att immunförsvaret blir nedsatt efter en utmattning, har jag varit beredd på att bli sjuk. Jag har ju en utmattning i bagaget.

Men trots att jag levt nära familjemedlemmar som testats positiva för Covid 19, och dessutom varit svårt sjuka, har jag inte blivit smittad. Och då har jag inte kunnat skydda mig i någon större utsträckning.

Så uppenbarligen har jag ett immunförsvar som repat sig.

Jag känner mig tacksam över min kropp som stått stark och frisk under hela den här pandemin. Till slut, efter många års kamp mot en segdragen utmattning, fungerar den igen.

Det kan vara bra att veta för er som varit i väggen, att immunförsvaret återuppbyggs upp, precis som hjärnan.

Hjärnforskaren Hedvig Söderlund poängterade detta, att hjärnan är plastisk, under intervjun som jag gjorde med henne för Studieförbundet Vuxenskolan. Det innebär att även hjärnan kan återhämta sig, även om det tar tid.

Det är något väldigt hoppfullt, tycker jag.

Med vila, näringsrik mat, motion och en hälsosam livsstil gärna nära naturen, kan man repa sig även om man varit på absoluta botten. Det går att må bra igen efter ett utmattningssyndrom.

Naturligtvis kan man bli sjuk i Covid 19 även om man har ett bra immunförsvar, kanske har man stött på en superspridare. Det har ju visat sig att vissa personer som bär på viruset är mer smittsamma än andra, och mina familjemedlemmar var kanske inte så smittsamma.

Webinaret med Hedvig Söderlund var populärt, över 100 deltog i samtalet och ställde frågor. Det märks att många vill veta hur man kan stärka hjärnan och undvika att drabbas av folksjukdomen utmattningssyndrom.

Men jag är glad att jag varit frisk under året, även om jag märkt att jag fallit tillbaka i min Florens Nightingale roll. Jag har oroat mig mycket för mina näras hälsa och ägnat mycket tid åt att serva och pyssla om. Det kan ju vara okej under en period, men i mitt fall har det lett till mer migrän. Så min känslighet för stress verkar inte vara helt borta.

Så nu när familjen börjar krya på sig ser jag fram emot att få ägna mig åt lite självkärlek igen.

Vandra, vila och vattna mina Dahlior.

Hur har coronaåret påverkat dig?

Jag blir glad för en kommentar!

Klicka på rubriken till inlägget för att kommentera!

Efter utmattningen – vad är nästa steg?

Det har gått en tid efter att du har kraschat, du har återhämtat dig en smula, och känner dig redo för nästa steg.

Då infinner sig ofta frågan; hur går man vidare efter att ha gått in i väggen? Hur gör man för att växla upp på ett hållbart sätt?

Här kommer mina samlade erfarenheter:

1. När den första utmattningen lagt sig kan det vara dags att rensa ut gammal sorg. Så länge du går och bär på obearbetade trauman, svek och förluster kan det vara svårt att gå vidare.

Låt sorgeprocessen få ta den tid som krävs. Du måste få en chans att landa i, förstå, bearbeta och förlåta, för att kunna släppa taget om det gamla, och gå vidare. Var sak har sin tid, och först nu kanske du har kraft nog att sörja och gråta.

2. När du bearbetat dina sorger ges det äntligen möjlighet för dig till att börja drömma om framtiden.

När det gamla inte längre tränger sig på, kan du börja dagdrömma och affirmera dina drömmar. Vila i naturen, i en hängmatta, på sängen eller soffan, och låt fantasin ta dig med på en resa. Vad önskar du dig mest av allt?

Om du varit stressad och utmattad länge har du troligtvis ingen kontakt med dina behov och dina framtidsdrömmar. Du vet inte vad du vill. Därför är det viktigt att ta sig tid till att släppa fram drömmarna, utan att tänka på alla hinder, bara sväva ut.

3. När du får kontakt med dina drömmar får du även kontakt med din livslust. Den som är motorn som får dig att kicka igång, som ger dig energi.

Kanske upptäcker du att du längtar efter helt andra saker, än du gjort tidigare.Eftersom dina tankar och känslor styr dina handlingar, så är det livsavgörande att du får fatt i dina lustfyllda drömmar. Kan du hitta tillbaka till något du tyckte om när du var liten?

Kan du få fatt i framtidsdrömmar som du tryckt ner?

Försök se drömmarna framför dig så tydligt som möjligt. Lika tydligt som när du drömmer om natten.

Visualisera dem med alla dina sinnen, hur de doftar, känns, ser ut och låter.

Föreställ dig att du redan befinner dig i dagdrömmen, att den utspelar sig här och nu, som om den var verklig.

4. När du vet vad du längtar efter, då är det dags att agera. När du vet vad du vill, vad du önskar dig i framtiden, då är det dags att sätta upp mål och delmål för att realisera drömmarna.

Nu kan du omvandla drömmen till en realistisk variant. Anpassa den utefter vad som är möjligt för dig att genomföra.

Nu när du tillåtit dig att drömma kanske du har börjat inse att du behöver förändra mer grundläggande saker i ditt liv, som ditt jobb, ditt boende, ditt förhållande osv.

Kanske räcker det inte bara med återhämtning för att du ska bli bra?

Granska ditt liv med lupp. Behöver något större förändras för att du ska kunna bli frisk? Se din rehabiliteringsresa som en läroprocess.

5. Sista steget – ta med dig dina nya kunskaper och skynda långsamt.

Var inte för offensiv när du ska uppnå dina nya mål. Mjukstarta. Trappa upp din aktivitetsnivå försiktigt.

Utrusta dig med tålamod. Vad vaksam på bakslag.

Sök stöd i din omgivning.

Prioritera din återhämtning och din nya, hållbara livsstil för varje nytt steg du tar.

Och viktigast av allt – håll dina drömmar levande!

Glöm inte att det är dina drömmar som ger dig din kraft.

Jag blir glad för en kommentar!

Klicka på rubriken till inlägget för att kommentera!

Vilken stress-typ är du?

Jag är ett maskrosbarn och det har påverkat hela mitt liv. Även min stresströskel.

Om du känner dig väldigt stressad eller om du har en utmattning i bagaget kan det vara klokt att ta reda på varför du lätt stressar upp dig.

Ofta hänger det samman med vem du är.

Det finns fem typer som är mest vanligt förekommande bland de som går in i väggen, är min erfarenhet.

Känner du igen dig i någon av dem?

  1. Prestationsprinsessan

Detta är en person som gillar att driva sig själv hårt, som presterar på topp och ofta tävlar både på jobbet och hemma. Beröm från chefer och lärare brukar vara vanligt, liksom höga betyg och utmärkelser av olika slag. Det här triggar prestationsprinsessan att prestera ännu hårdare.

Tills slut kan det bli för mycket jobb och för lite återhämtning.

I grunden har en prestationsprinsessa ofta en dålig självkänsla och har svårt att känna sig nöjd med att bara vara. Att vila skapar rastlöshet och oro.

Men jag är också en person som gärna vill hjälpa andra, ibland även när jag inte orkar.

2. Florence Nightingale

Detta är en person med mycket empati och medkänsla med andra. Personen upplever glädje av att få hjälpa andra. Ofta får personen mycket kärlek tillbaka då andra människor upplever henne eller honom som omtänksam, hjälpsam och varm. Det här är en person med mycket vänner och ständigt en inbjudan till kalas i brevlådan. Att ge till andra betyder att få mycket tillbaka själv. Men om den medkännande personen ska ta hand om personer med en alltför tung problematik som aldrig blir bättre, eller om det blir för många hjälpbehövande i bekantskapskretsen, då riskerar den här personen att dräneras på energi.

3. Neurotikern

Detta är en person med mycket inre oro, ångest eller depression.

Den inre oron är hela tiden närvarande och om något orosmoment försvinner, hittar den här personen snart något nytt att oroa sig över. Hela dagen kan bli ett projekt för att undvika orosmoment och skapa rutiner som tryggar och lindrar ångesten.

Om yttre faktorer som problem på jobbet eller i skolan, eller som nu, en coronakris adderas, finns det en risk att det blir för mycket. Personer som oroar sig mycket löper större risk att braka in i väggen eftersom de har små energireserver vid yttre kriser.

4. Maskrosbarnet

Professor Marie Åsberg som myntat begreppet Utmattningssyndrom, menar att maskrosbarn, människor som växer upp i dysfunktionella familjer, utvecklar ett särskilt stressystem. Deras stressystem är redan som barn nedskruvat för att de ska klara av mycket stök och bråk hemma. När de blir vuxna klarar de därför mer stress än andra, men när det väl blir för mycket brakar de ihop fullständigt och går hårdare in i väggen än andra. De har då inga energireserver kvar alls.

5. Orkidébarnet

Människor med HSP, som är högkänsliga, tar in fler intryck och blir lättare uttröttade. Därför går de oftare in i väggen än andra. Särskilt om de inte lärt sig att de har ett större behov av återhämtning och ser till att pausa ofta.

Kanske känner du igen dig i flera av typerna? Det gör jag. Jag är en blandning av prestationsprinsessa, Florence Nightingale och Maskrosbarn.

Men vad gör man då om man inser att man har en ökad känslighet för stress?

Här kommer några anti-stress tips:

  1. Jobba på själskänslan. Gemensamt för alla typerna är att de har en vacklande självkänsla. Ett gott självförtroende ofta, men svårt att känna att de duger som de är utan att prestera, ta hand om andra och medla i bråk. Du måste ha målet att du duger, och träna på att bara vara.
  2. Lägga in återhämtning varje dag. Om du är extra känslig för stress, måste du se till att du har en reserv av energi att ta till. En sådan reserv får du om du tar många pauser, mediterar, tränar avslappning och promenerar utan mål och utan att räkna dina steg.
  3. Sätt dig själv i centrum under en period. Ta reda på vad just du behöver för att må bra.
  4. Iaktta dina tankar. Och när du vet vilka tankar som ofta drar ner dig, se till att stoppa dem innan de vuxit till stora åskmoln. Meditation där man iakttar sina tankar kan vara ett sätt att bli medveten om de tankar som snurrar runt, runt i huvudet. Att skriva ner sina tankar är ett annat sätt att synliggöra dem.
  5. Fokusera på det du vill ha mer av. Ju mer du fokuserar på det du vill känna, tänka och göra, desto mindre utrymme får negativa tankar som drar ner dig. Tankar där du slår ner på dig själv, förminskar dina behov och oroar dig för sådant som är onödigt.
På senare tid har jag blivit allergisk mot stress och känslig för intryck. Det är ett resultat av utmattningen.

Jag blir glad för en kommentar!

Klicka på rubriken i inlägget om du vill kommentera!

Vacker bok om viktigt ämne

Älskar formgivningen av denna bok! Rosa rosor, pioner, nejlikor och andra blommor.

BOKTIPS

Du också?

Utmattningssyndrom

Marlene Gustafsson

Idag har vi för första gången i historien lika många som blir sjuka av stress som blir hjärtsjuka. En miljon svenskar lider av psykisk ohälsa och stress. Hälften av alla som blir sjukskrivna har psykisk ohälsa i någon form.

Våra hjärnor orkar inte med tempot i vårt samhälle.

Marlene Gustafsson har mött många utmattade i sitt arbete inom företagshälsovården.

Nu har hon samlat alla de råd hon brukar ge till sina klienter.

Det här är en heltäckande och pedagogisk bok som ger vägledning allt från de första symptomen till faktorerna bakom utmattningen, till råd om hur man rehabiliterar sig från utmattningssyndrom.

Förutom Marlenes egen historia av stress, ges en längre intervju med Karin som haft ett regelrätt utmattningssyndrom och varit sjukskriven i tre år, och Erik som jobbat inom den prestationsinriktade IT-branschen och kraschat. Deras berättelser blir fina komplement till Marlenes egen livsberättelse. Förenklat kan man säga att medan Marlene blev sjuk av inre oro och stress, insjuknade Karin på grund av sin roll som anhörig till sjuka föräldrar, medan Erik blev sjuk av för mycket press på jobbet.

Tre olika sätt att bli utmattad på som alla gett dem beståenden utmaningar att hantera intryck, krav och stress.

Marlene serverar många bra förslag på hur man mår bättre, allt från vila, promenader och löpning till mental träning.

Hon berättar också att hon själv testat både anti-depressiva och sömntabletter, men egentligen tycker att de fysiska aktiviteterna och vilan gett henne mest läkning.

Jag älskar verkligen den här boken! Den känns komplett, och den är dessutom vacker!

Jag önskar att jag skrivit den själv.

Marlene har anlitat den professionella grafikern Märit Jonsson, som gjort designen med blomsterspråket och det fungerar förträffligt.

Skönhet är ju en så viktig komponent när man ska tillfriskna från utmattningssyndrom.

Rosor ger tankevila, pepp och tröst och påminner om naturens växtkraft.

Min enda invändning är rådet Marlene ger baserat på rekommendationer från Karolinska institutet, att man ska börja arbeta så fort som möjligt med utmattningssyndrom.

Det tror jag är fullkomligt fel! Att självkänslan tar stryk av att man är hemma, är möjligen sant. Men att tvinga en sjuk människa att arbeta leder inte till tillfrisknande. Jag tycker snarare det visar på brist på respekt för tillståndet, att det inte skulle handla om en sjukdom, utan något inbillat. När man är sjuk ska man vara hemma och vila, när man är frisk ska man arbeta, enligt mig. För mig gäller det alltid, oavsett om man har Corona eller utmattningssyndrom. När jag var sjuk i utmattningssyndrom var jag väldigt glad över att inte bli tvingad att arbeta under den tiden. Nu arbetar jag heltid och min självkänsla är intakt.

Givetvis kan man vara lindrigt sjuk, och det är sant det som Marlene säger att ju tidigare man bromsar, desto kortare blir sjukdomsförloppet.

Med det sagt skulle jag rekommendera den här boken till alla som är på väg att bli sjuka, håller på att återhämta sig, eller är anhöriga till någon med utmattningssyndrom.

Det är en fantastisk bok!

Jag blir glad för en kommentar!

Klicka på rubriken till inlägget om du vill kommentera!

Den nonchalerade kvinnosjukdomen

Mathilda var Sparbankens första kund. Hon var piga och hade lyckats spara tre riksdaler som hon ville sätta in. Året var 1859, och kvinnor hade väldigt få rättigheter. Lena Lervik har gjort skulpturen som finns i Norrtälje.

Idag är det den 8 mars, den internationella kvinnodagen. En dag att fira alla framsteg som gjorts i kvinnors liv. Visst finns det mycket att glädja sig åt som rösträtt, möjlighet att studera och yrkesarbeta inom alla områden. Men det finns också något att oroa sig över. Jag tänker på den nya folksjukdomen som främst drabbar kvinnor – utmattningssyndrom.

Det är intressant att trots att så många kvinnor drabbas av sjukdomen, så finns det fortfarande ingen medicin. Inte heller bedrivs det någon betydande forskning på området, i alla fall inte i förhållande till hur många som insjuknar.

Fortfarande vet vi inte varför så många kvinnor känner sig stressade under så pass lång tid att de tar slut. Kanske måste samhället organiseras annorlunda?

Inne heller vet man exakt vad som händer i hjärnan vid utmattning och hur man ska kunna komma tillrätta med det, förutom att ordinera vila.

Dessutom har politikerna bestämt sig för att spara på just denna grupp, eftersom färre och färre blir sjukskrivna den tid det tar att bli frisk.

Idag måste många utmattade som blivit av med sjukpenningen förlita sig på försörjning från partners, familj och vänner.

Så jag tycker det är läge att lyfta den här frågan på kvinnodagen och önska några saker.

Min önskelista:

  1. Mer forskning om utmattningssyndrom
  2. Framtagandet av en medicin som botar eller åtminstone lindrar
  3. Sjukpenning till de som drabbas hela sjukdomstiden
  4. En särskild fond för forskning om utmattningssyndrom
  5. En dag för utmattningssyndrom för att sprida kunskap och minska stigma
  6. Mer hjälp till anhöriga, barn och partners som också drabbas

Om jag hade råd skulle jag starta en fond omedelbart, men tyvärr har jag inte den ekonomiska möjligheten. Men kanske kan jag inspirera någon annan att göra det! Det finns fonder för många andra folksjukdomar och de gör ett fantastiskt jobb för att sprida kunskap och samla in medel till forskning.

Det skulle verkligen behövas en särskild fond för utmattningssyndrom också.

Jag blir glad för en kommentera!

Klicka på rubriken till inlägget om du vill kommentera!

Dags att jobba!

Firar att jag äntligen är igång!

Mars är en speciell månad för mig, för nu börjar jag jobba! Det blir en stor omställning efter att ha varit sjukskriven så länge. Men roligt!

Exakt hur det kommer att bli kan jag inte veta, men det känns som att det är rätt för mig nu. Jag har haft gott om tid till att återhämta mig från mitt utmattningssyndrom. Någon gång måste man våga steget ut i arbetslivet igen.

Jag har tur för jobbet jag hittat innebär att jag får arbeta en del hemma. Det innebär att jag kan gå ifrån och vila när jag behöver. Något som jag tror kan vara en förutsättning för att jag ska orka.

Så nu är jag i färd med att ställa i ordning ett nytt arbetsrum. En av gäststugorna har fått extra färg och nya tapeter och jag har investerat i sprillans nya kontorsmöbler. Ett eget rum bara för att skriva i. Det känns fantastiskt lyxigt, som frilansskribent satt jag och skrev i sovrummet.

Och nu när jag varit utmattad och läst så många forskningsrapporter har jag förstått att man ska absolut inte arbeta där man sover, det kan störa sömnen.

Eftersom jag har haft sömnproblem i många år, kan det vara värt att ta fasta på.

Ni ska få se mitt arbetsrum här på bloggen så småningom. Det är lite fix kvar, sedan är det färdigt.

Så önska mig lycka till!

Alla goda råd inför omstarten på arbetsmarknaden tas emot tacksamt!

Klicka på rubriken till inlägget för att kommentera!

Vem är Miss Mindful?

När ska man berätta att man varit sjuk och för vem?

Att hitta min blogg är i dagsläget närmast ett detektivarbete. Min länk till bloggen är blockad på Instagram och Facebook, vilket gör den omöjligt att dela mina inlägg både för mig, och andra som vill berätta för fler att bloggen finns.

Instagrams algoritmer har fått för sig att min länk till bloggen är spam. Skräppost alltså.

Och på Instagram svarar de inte när jag skriver dit. Det här kan ju sätta stopp för hela min möjlighet att växa och nå ut som bloggare. Det är verkligen supertrist. Jag har deppat i månader över detta.

Men. Sedan måste man försöka rycka upp sig. Jag kan inte påverka Instagrams algoritmer, eller det faktum att de inte svarar på mejl och meddelanden. Jag måste försöka släppa det som är utom min kontroll.

(Ni ser, jag har lärt mig ett nytt och bättre förhållningssätt!)

Istället ska jag ta kontroll över det jag har makt över. Som att berätta vem jag är.

Än så länge skriver jag under pseudonymen Miss Mindful.

Så varför avslöjar jag inte vem jag är genast?

Ja, det har sina randiga och rutiga skäl.

Frågan är när ska man berätta att man är sjuk, eller har varit sjuk, och för vem?

Det tog tid innan jag berättade för min omgivning att jag haft utmattningssyndrom.

Jag har ju jobbat som journalist hela mitt yrkesverksamma liv och skrivit om många människors öden. Det jag fick lära mig på journalistskolan som ung var att man intervjuar inte en person mitt i krisen, man sticker inte fram mikrofonen på olycksplatsen, eller jagar brottsoffer hemma i deras bostad. Därför att människor i chock kanske pratar för mycket, säger sådant de sedan ångrar, eftersom de är i affekt och inte kan inte tänka klart.

Idag har media frångått den här typen av riktlinjer och det finns snart sagt inga gränser för vad man rapporterar om.

Och bloggvärlden har sina egna regler. Här handlar det ofta om att dela med sig av det mest privata, sådant man kanske inte ens berättar för sina närmaste vänner.

Jag vet att många bloggare skriver mitt i sitt utmattningssyndrom, i sin djupaste depression, ångest och förtvivlan. Jag lägger ingen värdering i om det är rätt eller fel. Vill man blogga när man mår som sämst får man göra det.

Under min utmattning följde jag några bloggare som bloggade naket och uppriktigt om sin utmattning när de var som sjukast, och det hjälpte mig när jag var sjuk. Jag kände mig mindre ensam. För trots att utmattningssyndrom är den vanligaste folksjukdomen idag, håller de flesta det hemligt att de har drabbats. Jag kände ingen annan som hade eller haft utmattningssyndrom. Och det var skönt att läsa om en människa som gick igenom samma sak.

Men själv var jag inte bekväm med att berätta där jag låg i sängen och inte orkade resa mig. För jag visste med mig att under min skämtsamma yta fanns en skör person som aldrig visar något utåt. Jag skulle sluta sova om någon skulle försöka komma åt mig, kanske skada mig.

Jag ville skydda mig själv. Om jag skulle ha en chans att läka behövde jag göra det ifred. Så jag skrev inte en rad på flera år, och berättade bara för de absolut närmaste att jag var sjuk.

Jag har en kollega som blev svårt sjuk i cancer och inte ens berättade det för sina närmaste. Hon ville inte dra ner humöret på sin omgivning. Men när hon dog blev hennes vuxna barn väldigt uppbragda, eftersom de kände sig förda bakom ljuset. De hade inte fått hennes förtroende, och det smärtade dem.

Jag skulle inte ha kunnat dölja för mina närmaste att jag var sjuk, det är lite svårt när man är sängliggande under ett helt år. Men även om jag hade kunnat dölja det, skulle jag berättat för de som stod mig närmast. Det kändes bäst för mig.

Snart är det dags för nästa steg.

I höstas hade jag varit sjuk och under rehabilitering under flera år, och kände mig äntligen frisk. Då startade jag den här bloggen. My mindful living. Mitt nya liv i lugnare takt i mitt lilla hus vid havet. För att inspirera mig själv och er följare att leva mer närvarande och i harmoni med kropp och själ.

Naturligtvis kan jag fortfarande inte veta om jag får ett återfall och blir sjuk igen, men jag känner mig tillräckligt stark för att kunna ha distans till vad som hänt. Jag har sorterat mina tankar och känslor och skissat på en plan för vad jag vill med den här bloggen.

Nu när jag har bloggat ett halvår känner jag mig mogen att ta nästa steg. Jag har börjat berätta för fler och fler vänner att bloggen finns. Jag har en stor vänkrets och en del har blivit förvånade eftersom de inte vetat att jag har varit allvarligt sjuk.

Så det här är en förklaring till alla er som undrar varför jag bloggar anonymt.

Nästa steg blir att offentliggöra bloggen helt och hållet och driva den i mitt eget namn. Den kommer fortfarande att heta My mindful living, så ni följare hänger med, men mitt alias kommer att ändras från Miss Mindful till mitt eget namn.

När man bloggar i sitt eget namn öppnas många nya dörrar. Det är egentligen först då man har en chans att nå ut på riktigt.

Men jag är inte riktigt redo för detta steg ännu. Men snart så.

Jag blir glad för en kommentar!

Klicka på rubriken till inlägget för att kommentera!

Du behöver inte laga mat från grunden & andra tips

Boktips

Man dör inte av stress

Selene Cortes & Marie Åsberg

Gothia fortbildning

Nu har jag fått en ny laddning böcker för recension, vilket är spännande. När jag själv blev sjuk fanns det nästan inget skrivet om utmattningssyndrom, men sedan dess har det kommit många böcker i ämnet. Nu ska jag sätta tänderna i de senast utkomna.

Först ut är en gedigen bok skriven av ingen mindre än Sveriges främste expert på ämnet senior professor Marie Åsberg och Selene Cortes, verksamhetsansvarig på MIND.

Med så tunga namn förstår man att det handlar om en informativ bok. Men skulle den vara rolig att läsa? Jag var skeptisk.

Men jag hade fel. Boken är skriven med både humor och passion och belyser ämnet från många olika perspektiv. Den är en utmärkt bok för den som inte har några kunskaper om utmattningssyndrom men är nyfiken, eller den som själv haft eller har utmattningssyndrom och vill få sina erfarenheter bekräftade.

Omslaget är ganska fult och titeln missvisande. Man kan faktiskt dö av stress, av hjärtattack eller stroke exempelvis. Och stress som leder till depression kan sluta i självmord. Så visst är stress dödligt. Ibland.

Men med det sagt, boken är bra, mycket bra.

Det är omöjligt att redovisa hela innehållet så jag väljer tre favoritavsnitt.

Jag gillar kapitlet om att man bör sträva efter att vara operfekt. Perfektionism leder ofta till stress. Författarens slår hål på några måsten och säger bland annat till den som är utmattad att:

*Man måste inte laga maten från grunden.

*Det är okej att skita i disken.

*Du måste inte röra på dig varje dag.

*Du kommer att kunna jobba igen. Men går du tillbaka för fort ökar risken för att du åter insjunknar.

Ett annat kapitel som träffade mig i solarplexus handlar om hur barndomen påverkar. Den som har haft en tuff barndom, varit ett maskrosbarn eller den som gått igenom ett eller flera trauma utvecklar ett stressystem som går på lågvarv.

Om det är kaos runt dig när du är liten måste du hålla dig cool, du får en hög stresströskel. Som vuxen blir du uppskattad på jobbet för att du tål mycket stress, och är den som andra lutar sig mot i händelse av kris. Tills du en dag går in i väggen. Forskarna tror att det beror på att din höga stresströskel gör att du inte känner av stressignalerna lika bra som andra och därför drar på dig en kronisk stress som resulterar i härdsmälta i hjärnan.

Den kroniska stressen som är farlig, handlar inte om att ha mycket att göra, utan om känslor av maktlöshet som föder mycket oro och ängslan och skapar sömnsvårigheter.

I den beskrivningen kan jag verkligen känna igen mig.

Kapitlet som handlar om att gå tillbaka till jobbet tyckte jag också var särskilt intressant. Kanske för att jag själv är i den fasen.

Här delas det ut några goda råd som att ta pauser varje dag, många, korta pauser och en längre lunchpaus så att hjärnan får vila. Klämma in någon dags vila mitt i veckan. Låta dagsformen styra och inte boka in annat utöver jobbet i början.

Att var öppen om sin utmattning på arbetsplatsen tycker författarna är en nyckel för tillfrisknandet. Att slippa gå omkring och smyga och skämmas. Det förutsätter förstås en vänligt sinnad arbetsplats där det är okej att vara tilltufsad av livet. Men är du ärlig och förklarar varför alla dessa pauser måste tas, möts du oftast av omtanke och stöd.

Forskning visar att en stöttande omgivning är den viktigaste faktorn för att återgången till arbetet ska lyckas.

Och att du ska lyckas att bli frisk det vill författarna. Det är ett fint uppsåt som värmer ett utmattat hjärta.

Läs en intervju med Selene här:

Jag blir glad för en kommentar!

Klicka på rubriken till inlägget om du vill kommentera!

Kanske gillar du också:

Vacker bok om viktigt ämne

BOKTIPS Du också? Utmattningssyndrom Marlene Gustafsson Idag har vi för första gången i historien lika många som blir sjuka av stress som blir hjärtsjuka. En miljon svenskar lider av psykisk ohälsa och stress. Hälften av alla som blir sjukskrivna har psykisk ohälsa i någon form. Våra hjärnor orkar inte med tempot i vårt samhälle. Marlene…

Continue Reading Vacker bok om viktigt ämne

Dags att jobba!

Mars är en speciell månad för mig, för nu börjar jag jobba! Det blir en stor omställning efter att ha varit sjukskriven så länge. Men roligt! Exakt hur det kommer att bli kan jag inte veta, men det känns som att det är rätt för mig nu. Jag har haft gott om tid till att…

Continue Reading Dags att jobba!

Första hjälpen för den utmattade

Hoppet viktigt. När man är utmattad kan det vara svårt att se ljuset i tunneln.

Boktips:

  • Väggen
  • Pia Dellson
  • Natur och Kultur

En bok som jag tyckte hjälpte mig under min utmattning var ”Väggen” av Pia Dellson.

Den kom i min hand när jag höll på att bli bättre, så hennes sentenser satte fingret på något som jag precis själv upplevt. Boken består av korta diktfragment som ringar in vad det vill säga att ha utmattningssyndrom. Den börjar med kraschen, och slutar med tillfrisknandet, vilket gör att den trots sina ibland skoningslöst, brutala verklighetsbeskrivningar, känns hoppfull att läsa. Det är jobbigt mitt inne i utmattningen, men det blir bättre, är budskapet.

Pia Dellson skaldar så vackert att det nästan känns som om sjukdomen får något konstnärligt över sig, dessutom kände jag mig mindre dum efter att ha läst boken. Att jag som journalist med hälsa som inriktning inte kunnat avvärja väggen, kändes mindre konstigt när en sådan smart person som Pia gått bet på det. Hon är ändå psykiatriker och har hjälpt utmattade i jobbet.

Marie Åsberg som är senior professor i psykiatri vid Karolinska Institutet och den som myntat diagnosen Utmattningssyndrom, har skrivit förordet till boken, vilket ger den ytterligare tyngd.

När jag läser boken nu ser jag att jag gjort hundöron på nästan varje sida, ringat in fina meningar och ritat hjärtan i kanten på flera ställen.

Om du bara orkar läsa en enda bok som utmattad rekommenderar jag denna. Den är lättläst, men innehåller ändå nästan allt man behöver veta om sjukdomen.

Dessutom ger den hopp.

Utdrag ur boken Väggen.

Vill du läsa mer om Pia? Här är en intervju med henne i Vetenskap & hälsa:

Klicka på rubriken till inlägget för att kommentera!

Unna dig en återhämtningsdag hemma

Även om du inte har råd att åka på retreat, kan du ordna en lyxigt avkopplande dag hemma. Följ bara mitt upplägg, så har du en läkande, avstressande dag framför dig, som laddar dina batterier och balanserar din kropp och din hjärna.

  1. Lägg mobilen utanför ditt sovrum och sov så länge du behöver. Sätt inget alarm, utan ge dig chansen att sova ut. Din kropp vet hur mycket sömn du behöver, så lita på det. Att sova ut är det bästa sättet att läka din hjärna och reparera kroppen.
  2. Gör en nyttig frukost som du tycker om. Jag brukar äta havregrynsgröt med färska bär, ett kokt ägg och en kopp kaffe.
  3. Gå en promenad och njut av frisk luft, dagsljus och vackra vyer. Jag brukar gå längst med havet och i skogen. Anpassa promenaden efter din dagsform, om du är i fin form kan det bli en powerwalk, är du utmattad, flanera fram och försök ta in dofter, synintryck och omgivningens ljud. Fokusera på ett sinne i taget.
  4. Gör en nyttig lunch. Jag föredrar min gröna juice av selleri, äpple, gurka, spenat och ingefära, Hulken som jag kallar den. Till det äter jag några knäckebröd av surdeg och makrillfilé.
  5. Gör en avslappningsövning på soffan. Är du trött kan det bli en eftermiddagslur.
  6. Tänd ljus och sätt på lugn yoga-musik. Rulla ut din yogamatta och hoppa i dina yogakläder. Gör sedan ett yogapass som gör dig varm och smidig, utan att ge dig huvudvärk. En halvtimme brukar vara lagom. Gör de yogarörelser du kommer ihåg i huvudet, och gör dem i ett flöde. Om du behöver en instruktör finns det flera pass på youtube som du kan följa.
  7. Avsluta med en meditation. Sätt dig på en meditationspall eller kudde och följ med i din andning. När du suttit så en stund kan du följa med i de tankar som poppar upp, för att sedan släppa tankarna en efter en. När du tränat på det, kan du gå igenom vad du känner i olika kroppsdelar, och sedan kan du följa din andning igen. Efter en halvtimme har du rensat huvudet. Jätteskönt!
  8. Koka en kopp Tulsi te. Tulsi eller helig basilika, är en gammal medicinalväxt som anses vara bra mot stress, binjureutmattning, hypotyreos och obalanserat blodsocker.  Är du uppe i varv blir du lugnare av teet, är du utmattad får du ny energi.

Efter den här dagen kommer du att känna dig balanserad, laddad och optimistisk.

När jag läkte mitt utmattningssyndrom följde jag det här schemat i flera år. Nu har jag inte samma behov, eller tid att göra det varje dag. Men jag ordnar en retreatdag hemma då och då för att bevara min hälsa, och unna mig lite omsorg med enkla medel.

Gör det du med! Lycka till!

Klicka på rubriken till inlägget för att kommentera!