En storstad som Brighton är sällan stilla, till och med inne på hotellrummet hör jag trafikens brus utanför.
Och med en utmattning i bagaget är tystnaden en livlina som jag vill kunna dra i, åtminstone någon gång under dagen. När jag är ständigt omgiven av ljud får jag svårt att höra mina egna tankar, och nya idéer får inte fäste.
Jag brukar bli modigare i tystnaden, för när idéer verkligen får en chans att växa till sig blir de lättare att förverkliga.
Men just nu är tystnad och stillhet en bristvara. För det mesta måste jag försöka koppla bort alla bakgrundsljud, och det tar energi. Jag känner mig tröttare än vanligt.
Därför söker jag mig gärna till havet, på stranden hörs inget annat än vågorna som rullar in över stenarna, och det är ett behagligt ljud. Ett annat vattenhål är de återvändsgränder som saknar genomfartstrafik, omsluten av huskropparna kan en ljuvlig frid omfamna mig, åtminstone tills någon börjar ropa högljutt eller en hund börjar skälla.
Särskilt många lugna gränder hittar jag i Hove som ligger intill Brighton och har lägre hus, mindre trafik och där folk promenerar i ett långsammare tempo.
Ett ljuvligt sätt att njuta av stillheten samtidigt som man sträcker ut sin kropp är annars att praktisera ett pass yinyoga. Jag lägger en badhandduk på golvet och sätter på min mobil med appen som jag har laddat ner. Till ljudet av mina egna andetag sträcker jag sedan ut min kropp i vilsamma yogaställningar.
Det parasympatiska nervsystemet aktiveras och ett lugn infinner sig. Det blir lättare att sova, och mindre risk att vakna upp med huvudvärk, trots dagens ljudmatta.
Vila dig i form heter appen och instruktör är Magdalena Mecweld. Jag har alltid med den när jag reser och inte har möjlighet att gå på mina yogaklasser. Den rekommenderas varmt!
Hur ofta har du det tyst omkring dig? Verkligen tyst?
Klicka på rubriken om du vill kommentera inlägget!